Ordförande i Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, ganska maffigt det låter. Och han hade vi som föreläsare första två veckorna!
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=636142
Återigen, glad påsk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Det finns en del paralleller med det "dödshjälpsprogram" som blev formulerat i början av andra världskriget och de krav på legalisering av dödshjälp som förs fram i vår tid.
Om döden ses som ett alternativ luckras respekten för mänskligt liv upp. Och i förlängningen kan man ana en "samhällsnyttoaspekt" där ekonomin får får styra. Kommer då detta att rättfärdiga och legalisera dödandet av andra människor, oönskade och defekta?
Jag tycker det är bra, ingen jävel ska tvinga mig att ta mitt insulin om jag inte vill ha det.
Bättre är det om man samtalar med patienten så att det är att besluten fattas på bra grunder.
Är jag deprimerad är det bättre att jag får psykhjälp än att jag avbryter min behandling.
Men är jag gammal, blind och livstrött så är det kanske lite annorlunda.
Sedan vet jag inte hur "samhällsnyttoaspekter" skulle kunna komma in här, antingen vill patienten inte dö och då fortsätter vi behandlingen, eller så vill den dö, och beror det på att patienten tänker på samhällsnyttan har väl patienten rätt till att få dö?
Ps. Jag har inga planer på att sluta ta mitt insulin. Ds.
Skicka en kommentar