golden schlager experience

Vi kom nyss hem från Hanna som haft tjej(plus Sven)middag eftersom hon liksom jag fyllde år den tionde. Vi var BB-kompisar för tjugoett år sedan i Bodens numera nerlagda och bortgrävda sjukhus. (Som farfar med och byggde en gång i tiden. När de skulle spränga bort husen för några år sedan skrattade han och sa att det aldrig skulle lyckas med tanke på hur mycket armering de lagt i de där golven. Han hade rätt, husen stod bara och lutade lite svagt. Sen fick de hålla på flera veckor med att slå på byggnaderna med sådana där kulor som hänger i långa kedjor som de har i en av barbapappafilmerna. Einar fick en keps där det stod "Vi flytt int".) Hanna hade lagat trerätters. Sen spelade vi pratmakarna. Jag och Sven var helt klart bäst men vann konstigt nog inte.

Igår var det schlagerfest i Ludvigs korridor. Många verkar tycka att det där med melodifestival är ganska fjantigt och ocoolt men det gör inget. Det får gärna vara det, jag tycker det är skoj. Jag har alltid sett det och det har alltid varit festligt. En kväll att längta efter! Saknade Linnéa och mamma lite, vi har sett det många år i vår soffa hemma tillsammans, med Peters (jävligt bra krönikör och schlagerälskare på NSD) schlagerkrönika framför oss. Men korridorseurovision fungerade det också! Jag, Ylva och Frida var grymma i våra guldfodral (och Ingrid söt i silver). Även karlarna (mest Sven, men jag kanske är partisk) var rätt heta och stylade kvällen till ära. Lägg upp bildbevis, Ylva! (:

Varm choklad och oliver nu, mkt romantiskt!
Inte varje kväll man har manligt sällskap.

Godnatt.