Finito

Idag jobbade jag mitt sista pass på hemmet. Skönt. Nu slipper jag ha krystat småprat med 60-åriga kollegor, tvätta händerna var tredje minut och utveckla handeksem. Jag kan också måla naglarna med mitt blå metalliclack igen.

Men kommer ändå sakna den pyttepyttelilla söta goa hobbitliknandehundraårigatanten som skrattar och fnissar och i princip bara äter kakor och gosar med sitt goselamm hon tror är en hund och vinkar och svarar "tie!" när man frågar hur gammal hon är.

Imorgon blir det först en fika med Marie i Göteborg och sen tåget norrut.
Marie är så cool. Vi har varit bästisar sedan vi började sexan då vi förenades i jakten på subkultur och känslan att inte höra hemma i Ullared. Känner lite att det är ligger på mitt samvete att Marie har blivit den syntare hon är idag eftersom det var med mig hon först hörde de ljuva tonerna från Kraftwerk. Idag jobbar hon på securitas och har en batong. I höst börjar hon plugga till konservator i Göteborg, fin och coolcoolcool.


Här är jag och Marie i februari när hon var och hälsade på i Umeå.


Förövrigt tycker jag att ni alla ska skriva på uppropet mot kräksen!