onsdag 24 september 2008


ta mig till kärlek ta mig mig till dans, spela det nummer som tar mig nånstans.

gärna plus något som gör mig asgrym på att tolka ekg också. jag vill med lite snorkig röst kunna säga "man kan luras att tro att den här st-höjningen är patologisk, men i själva verket är den fysiologisk och heeelt normal". typ så.

den här terminens tema på kursen professionell utveckling är "livet och döden". så min dagens fråga är- får man mindre eller mer dödsångest om man lever mer?

4 kommentarer:

Eric sa...

Ju mer man lever, desto mindre plats blir det i livet för dödsångest.

Känner man helt ärligt att man lever livet så har man gjort så gott man kan, och då kan man inte klandra sig själv och då försvinner dödsångesten.

Men kanske måste det finnas ett mått av dödsångest ibland för att få en att börja leva och fokusera på saker som verkligen är viktiga. (Det vill säga annat än nästa tenta und so weiter).

God natt.

Sara P. sa...

JÄDRA FIN GATUKONST!!

Ylva sa...

sara: I KNOW!!

Eric: men om man har mkt att förlora då, får man inte mer ångest då?

Eric sa...

Jag vet inte. Har man mycket att förlora så har man väl inte rikgigt plats för dödsångest.