Ingen nyhet men inte desto mindre sant och viktigt.
Själv har jag varit vegtarian i sex-sju år nu. Inget jag känner att jag måste reflektera över varje dag, det bara är så av många anledningar. Jag missionerar heller inte. Folk kan bli jävlgt provocerade av att jag inte äter korv på min smörgås, låt dem hållas, jag pallar inte.
Detta gör ju att det känns extra spännande att vara hemma och inse att pappa fortfarnade inte har släppt mina matvanor utan känner sig maniskt tvingad att kommentera varenda måltid. Kanske är det för att han helt enkelt vet så lite om mig att det är det enda han kan komma på att kommentera om. Isåfall är det nästan sorgligt.
Idag känner jag mig fin. Tagit på mig klänning. Tänkte ta bussen in till stan, göra lite ärenden, kanske kolla kupan och fika med Siri, det var ett tag sedan sist vi sågs. Nu ska jag spela Bach på pianot och borsta tänderna.
Ciao!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
ofan, trodde inlägget handlade om att du hade mens. fantasin rusar.
Fattade först inte hur du fick vegetarian till mens men nu fattar jag :P
Skicka en kommentar