30% glädje och 70% lättnad

Som titeln antyder så klarade även jag mastodonttentan(allt vi läst hela T3 på en gång) from hell.
Oron jag haft i kroppen ett tag och som eskalerat sista veckan släppte lite. Känns väldigt skönt att kunna planera framåt igen. Imorgon tillexempel då jag ska ut på Ersboda med Ainis och Eric och leta möbler till Erics nya place. Och Folkets jubel på Scharinska. Min kropp längtar efter rus och eufori.

Att jag klarade mig känns på något sätt som ett kvitto på att jag hittat en studieteknik som funkar hyfsat bra. I våras la jag säkert lika mycket tid som jag lagt i höst men på ett mer ineffektivt sätt. Innan tänkte jag typ att man säkert lär sig anatomin indirekt genom att stöta på det när man läser om andra saker som rör organet i fråga. Men det funkar ju mindre bra kan jag upplysa er om. Man måste råplugga. Hela tiden. Annars blir man avrättad.
Men ändå. Helgerna har jag kunnat lägga på andra saker och det känns bra att veta att det går vägen ialf.

Försökte plugga medicinsk psykologi idag. Kunde inte sluta tänka på att Jens Lekman måste vara en underbar människokännare slash kristeoretiker. Hans rad "what is broken can always be fixed, but what is fixed will always be broken" såg jag i nån psykologs "att ha motståndskraft är inte samma sak som att vara opåverkad". Allt man någonsin kan lära sig om livet finns i en popmusiktext. Var väl det jag visste.

Ikväll var det Filip som fyllde våra bukar med dajmglasstårta. Den sköna snubben blev 22, grattis och tack för kvällen!