den tiden på året

det flyger en helikopter lågt över ålidhem ikväll. wroooomwroooom fram och tillbaka. den, rödakorset sjukvårdspersonal och femtio extrapoliser övervakar oss alla. brännbollsyra kallas det i folkmun, hemsk skolavslutningiåttankänsla kallar jag det.

man möter ett oändligt antal tjejer som alla ser likadana ut i sina knäkorta leggins och blont plattångat hår. med sig har de brölkillarna med slitna jeans och fula solglasögon som gillar och tycker att det hör till att bröla när de druckit några öl.
usch vad jag är kontraproduktiv, halvfjantig, fejksnobbig och fejtelitistisk.
genom den lokala tidningen har vi även fått veta att bostadsbolaget har förberett sig genom att tömma alla sophus och vattenfylla alla containrar. man undrar ju lite hur de tänkte där.

imorgon mer plugg på ub, trots allt tenta på onsdag. tänkte utnyttja aina och hennes tillfälliga bil för en runda till stan på lunchen, köpa utestolar och bord till balkongen, röda skosnören och titta på konsthögskolan som har öppet hus. grillning blir det säkert också så småningom.

annars är allt så seeegt. väntar på tentan men det känns lite sorgligt för att jag vet att de flesta kommer att dra från umeå så fort de någonsin kan efteråt. läser gabriel garcía márguez och tänker att världen är stor och många tankar tänks av många människor men att de alla hela tiden mynnar ut i någonslags kärlekslängtan hur twisted uttrycket för den än är.
i veckan har jag gått och känns mig så obekväm över den plats och uppmärksamhet min person tar. att det är så jobbigt att behöva krusa ytan, att få reaktioner och att sen orka förhålla sig till dem överhuvudtaget.
behöver förändring, något som rör runt och ger mig livsrum, svängrum, andningsrum för allt är så rastlöst och tillknycklat just nu och ställer mig frågan blirdetintemerändetta? antar att det inte kommer att hända något om jag inte fixar det själv men vad denna förändring skulle vara är frågan för dagen och justnu så vill jag inte mer hejdå.