mödomshinnan är en myt. igen.

hur många gånger ska man behöva uppfinna hjulet egentligen?

p1-serien heliga familjen är förövrigt bra. vi måste sluta se nära relationer som något privat och skillt från samhället i övrigt. strukturer kladdar av sig överallt och är farliga just för att de ofta är osynliga och tas för givet.
kärleksmyten är väldigt intressant och ångestladdad och jag undrar var min roll i det hela är.

apropå ångest är kristina lugn så fin när hon pratar om "dånande stämmor utan röst" och "att slåss mot sig själv ger mer ångest(...) om jag inte har någon annan vän måste jag vara min vän". "ångesten är en ockupationsmakt. den hindrar mig från att leva i mitt land, det har den inte rätt till". jag ska försöka tänka på det. kristina säger att jag inte är instängd i mig själv. men jag vet inte jag. känns så ganska ofta ialf.

idag:
5.40 ringde nog klockan.
6.40 vaknar jag av att ytterdörren slås igen.
6.43 är jag utanför dörren.
6.48 är jag på sjukhuset.
6.56 är jag ombytt och klar på IVA
6.57 börjar jag jobba.

Skulden

Fan vad pissed off jag blir ibland. Igår så tog vi paus från anatomistudierna och gick på en föreläsning som en genusgrupp på skolan och kärleksakuten ordnat med två otroligt duktiga barnmorskor från Umeå som gick under titeln "Myter om mödomshinnan".

Kanske var jag tio-tolv år första gången jag stötte på begreppet mödomshinna. Tack och lov var det i ett sammanhang som dementerade hela begreppet för efter det första mötet har jag stött på både den ena och den förklaringen som varit helt eller delvis fel om vad "mödomshinnan" skulle vara.
Det råder ju helt klart en begreppsförvirring, nu verkar man ha övergått till att kalla slidöppningen för mödomshinna vilket i mina öron låter lite konstigt det också. Slidöppningen är ju bara slidöppningen och inget som går sönder (utan mkt våld förstås) eller något man "töjer ut"(sex efter förlossning someone?).
Googlar man lite kan man hitta fina bilder (tecknade såklart eftersom ingen någonsin har sett en mödomshinna) på härligheten som där uppe. Speciellt bild nr.3 med de små hålen tycker jag är ganska komisk.

Den här skiten hittade jag på en sida där ungdomar kan ställa frågor om sexualitet:
"Hos de flesta flickor finns en mödomshinna som mer eller mindre täcker slidans öppning. Den kan försvinna under uppväxten om flickan t ex rider. Men om den är kvar till första samlaget innebär penetreringen att hinnan går sönder och blöder. Detta brukar bara inträffa den allra första gången, om inte nästa samlag inträffar snart därefter, så att huden inte hunnit läka. Det kan göra ganska så ont, speciellt om man har en heltäckande mödomshinna. Att du inte har kunnat använda tampong är ett tecken på att du haft en ganska kraftig mödomshinna."

Varför lever föreställningen kvar? Jag förstår inte hur den medicinska vetenskapen som i vanliga fall älskar att beskriva i detalj hur saker ser och smickrar sig själva med att ha "vetenskaplig evidens" bara accepterar och hyschar sig förbi sånt här som måste göra livet hårt för så många kvinnor.
Om inte mödomshinnemyten hade några konsekvenser kunde det ju vara skit samma men själva slutsatsen man drar om man tror på mödomshinnan är såklart att det kan gå att se på en kvinna om hon har haft sex eller inte (princessan Diana fick skaffa sig ett oskuldscertifikat. Bra shit det där). Man drar också slutsatsen att det är normalt att det gör ont och blöder första gången man har sex eftersom att mödomshinnan då skulle vara ivägen.
Det blir ännu ett sätt att kontrollera kvinnans sexualitet och skuldbelägga.

Jag har läst lite om "hymenrekonstruktion" innan i typ frågespalter men har nog aldrig riktigt fattat vad det var för något, men det är alltså att bokstavligt talat att sy igen slidöppningen lite så att man garanterat ska blöda på bröllopsnatten. Eller garanti och garanti, verkar inte ske så mycket uppföljning så så värst säker på att det funkar kan man ju inte vara heller.
Hymenrekonstuktion kan man idag i Sverige, ett land med en lagstiftning som förbjuder könstympning, få gjort för cirka 10 000 kronor berättades det om igår. Socialstyrelsen ville inte kännas vid. Hittade bara en amerikansk sida om det.
Rolig sida förövrigt det där. Favvocitatet måste nästan bli :
"Make sure your vaginal muscles are strong. Exercise them frequently! With strong muscles, you can prevent penetration until you are ready to allow it."

Skönt, nu har jag ventilerat mig lite men känner att min puls fortfarande är lite hög av pur ilska.