en fin dikt jag skrivit

gillar jag-perspektivet i dikten, det tyder på viss grandiositet. gillar även att solen lyssnar på band och att det får en att tänka på dagar som gått då man själv lyssnade på band.

lyx.

det är alldeles för fint väder(ligga i skogsglänta vid vatten och mysa heladagen-fintväder) och nästansommarlov för att blogga.
imorgon har ich und aino våra fifteen minuter(bokstavligt talat femton minuter. kommer få prata snabbt!) av fame då vi ska redovisa projektet för klassen+ annat löst folk. jag har förberett mig noggrant genom att gräva fram en laserpekare som jag stal från eric och som eric i sin tur stulit/fått när vi var ute och dansade sån där dunkadunkadiscodans för nästan exakt ett år sedan. fab.

Aldrig mer försöka vara bara söt. Det finns för många 17-åringar med magra tonårskroppar som gör det så mycket bättre. Måste ha fulfina kläder och se lite arg ut för att inte känna mig underlägsen alla dessa blommiga modeunder som trippar omkring i gladiatorsandaler och rosa tånaglar på stan nu. Oformlig manchester, axelvaddar och konstiga broscher, ja!